Böcker och dans. Även förläggare, översättare är välkomna! Tid:
Måndagen 16 april, kl. 18.00 Plats: Internationella biblioteket,
Odengatan 59.
Måndagen den 16 april, kl. 18.00 visar Internationella biblioteket utställningen 100 indiska barnböcker!
Utställningen invigs av Indiens ambassadör Deepa Gopalan Wadhwa och Internationella bibliotekets chef Larry Lempert.
Meningen är att alla som vill bekanta sig
med indisk kultur ska få nånting: vanliga intresserade av indisk kultur
ska vara med, läsare, bibliotekarier, dessutom översättare och
förlagsfolk som kan tänka sig att använda informationen som finns i en
bok sammanställd av två förläggare i detta kontinentsstora land: Arundhati Deostale och Arvind Kumar.
Men även musik och dans ingår: Usha Balasundaram ska dansa med sina elever. I ett samtal med henne, pratar hon om danserna, om eleverna och om sig själv.
INTERVJU MED USHA BALASUNDARAM
Vad ska du dansa hos oss på Internationella bibliotekets provisoriska dansscen?
Mina elever kommer att dansa tre klassiska indiska danser: Ganesha Vandanam, Shiva Thandavam och Krishna dans.
Ganesha Vandanam är en dans om guden Ganesha.
Ganesha är son till gudarna Shiva och
Parvati. Enligt legenden fick han sitt elefanthuvud efter en incident då
Shiva kom hem efter en lång resa. Shiva kände inte igen sin son som
under resan vuxit från barn till ung man. I vrede trodde Shiva att han
var en älskare till Parvati och högg av hans huvud. När Shiva sedan
upptäckte sitt misstag skickade han ut sina tjänare för att hämta det
första huvud de kunde finna. Detta råkade sitta på en elefant. Det är
också anledningen till att Ganesha är den gud som tillbes allra först,
Parvati tvingade Shiva att lova att sonen skulle tillbes först av alla
gudar. Kanske som en liten kompensation för att få leva med ett
elefanthuvud.
Den här dansen är en bön till Ganesha, gud
av visdom, intelligens och bildning. Han är också gud av lycka: han tar
bort svårigheter och hinder.
Shiva Vandanam är en dans om guden Shiva.
Shiva är som gud mycket allvarlig och
sträng, han är fruktbarhetens, dödens, asketens och förintelsens gud.
Shiva är lärdomens gud och på grund av det faktum att han är asketens
gud framställs han halvnaken, insmord med aska, med skallar runt midjan
och ett halsband av sammanflätade ormar. Hans panna pryds av hans tredje
öga. Shiva är den som förgör liv men också dess återställare; den
fruktansvärda och ändå mildheten själv. Han är källan till både gott och
ont. Han har ett riddjur, tjuren Nandin, som alltid finns avbildad på
Shivas kultplatser.
Krishna dans är en dans om guden Krishna.
Krishna är inte bara en inkarnation av
Vishnu utan också en egen gud, den populäraste av alla gudar. Han är
också hjälte i många myter och framställs som älskare, krigare och
kung.
Klicka på bilderna för att förstora dem!
Vad är bharatanatyam för något?
Bharatanatyam (uttalas
BARA-ta-NAT-yam) är en av de äldsta formerna av indisk klassisk dans,
mer än 2000 år gammal och med rötter i södra Indien. Dansen
förkroppsligar hinduisk mytologi och blåser liv i de skulpturer som
pryder Indiens tempel. I bharatanatyam förenas graciösa handrörelser
(mudras), ansiktsuttryck och fotarbete i ett kraftfullt dansuttryck som
får din kropp att sjuda av liv.
Bharatanatyam har sitt ursprung i den
indiska myten, eposet och folkloren. Det är en dansstil som tillåter
både solo och gruppkoreografi.
Termen bharatanatyam är faktiskt en generell
term för alla indiska danserna men har kommit att bli synonymt med den
sydindiska dansen. Ordet är ett anagram från de första bokstäverna i
Bhava (som betyder uttryck), Raga (som betyder musik) och Tala (som
betyder rytm); och Natyam betyder dans.
På 1900-talet återupprättades bharatanatyams
status och image av Rukminidevi Arundale, grundaren av dansinstitutet
Kalakshetra College of Fine Arts som är känt i hela världen som
huvudcentrum för bharatanatyam. Ingen person har bidragit så mycket till
indisk konst och kultur som Rukminidevi Arundale.
Bharatanatyam är det enda konstsystemet som
fullt ut exploaterar kroppen, sinnet och känslorna och frambringar en
absolut koordination mellan sinnena.
Var har du lärt dig att dansa bharatanatyam?
Jag föddes och växte upp i Kerala, södra
Indien. Dans och musik har alltid varit min passion. Jag har dansat
från tidig barndom. När jag var 19 år, efter att ha slutat min
gymnasieutbildning, kom jag in på det berömda dansinstitutet Kalakshetra
College of Fine Arts i Chennai, India. Efter fyra års intensiv
dansträning var jag professionell dansare och kunde hämta ut mitt diplom
i bharatanatyam.
Därefter blev jag medlem i Chandralekha's
dansgrupp. Jag reste runt hela världen och gav utsökta föreställningar
på världens stora scener I New York, Los Angeles, Tokyo, Djakarta,
Hamburg, Avignon och Rio de Janeiro. Chandralekha är en världsberömd
koreograf i bharatanatyam. Hon har lämnat ett oförglömligt avtryck inom
samtidsdansen genom att på ett banbrytande sätt sammanföra bharatanatyam
med kalaripayattu (kampkonst) och joga.
Var är du bosatt nu? Har du blivit stockholmare?
Nu är jag bosatt i Stockholm.
Vilken dansskola är det du driver - Saraswathy Kalakendra?
År 2002 startade jag min egen dansskola i bharatanatyam: Saraswathy Kalakendra Institution of Fine Arts. Den ligger i Lammholmsbacken 191 A, Vårby (T-bana Vårby Gård).
Kan man lära sig indisk dans av dig eller är det indisk kultur som du sprider. Vilka är dina elever?
Man kan lära sig indisk dans av
mig. Jag är skolans ägare samt lärare och koreograf. Saraswathy
Kalakendra Institution of Fine Arts är en dansskola i bharatanatyam för
barn, tonåringar och vuxna, från nybörjare – till avancerad nivå.
Idag har skolan ca 60 elever. Den yngsta är
fyra år och den äldsta sextio. Skolan är internationell och öppen för
alla nationaliteter. Idag finns elever från bland annat Indien, Sri
Lanka, Bangladesh, Sverige, Ryssland, Polen, Brasilien. Klasserna delas
in i olika nivåer. Studenterna lär sig inte bara de grundläggande steg
och rörelser utan också dansteori och historia. Saraswathy Kalakendras
övergripande mål är att bevara Indiens fantastiska kulturella arv genom
bharatanatyam.